 |
| Eno & Hyde |
Denna lista presenteras av den ständige
medlemmen Fredrik:
Tense
Men: Klaustrofobiska rytmer och postpunkiga
utbrott à la Wire. Bandnamnet beskriver soundet bättre än fortsatta ord här…
Vermont: Liksom Tense Men en monoton duo, men i den andra
delen av spektrat. Gitarrerna utbytta mot elektronik, och amerikaner mot
tyskar. Plessow och Worgull har förstärkt kompositionen med världens främsta
rytmmaskin, Jaki Liebezeit från CAN.
Dirtmusic: En tredje duon, australiensaren Hugo Race och
amerikanen Chris Eckman har på skivan Lion City samarbetet med ett flertal
artister från Västafrika. I Narha möter vi Aminata Wassidjé Traoré i en
suggestiv korsbefruktning mellan tre kontinenter.
Eyes
& No Eyes: Från Brighton bränner vi av ytterligare
en CAN-referens, detta motorik-glada band har tidigare samarbetat med Damo
Suzuki.
Lorelle
meets the Obsolete: En duo, denna gång hittad i Guadalajara
i Mexiko. Brutal icke-producerad garagerock.
Eno
& Hyde: Se bild ovan. En duo. Brian Eno & Karl Hyde från
Underworld i en ”cluttrig” poplåt, där afrobeat möter bedagat synthblås. Få
saker gör mig så glad som när Brian Eno gör poplåtar!
Damon
Albarn: Duon Damon Albarn… Nåja, vi lämnar väl
duoträsket för den här gången, även om det finns Eno-koppling också här.
Blur-sångarens första soloskiva står runt hörnet, och Eno sjunger på åtminstone
en låt, poppärlan Heavy Seas of love, som dessvärre inte finns på Spotify än.
Nåja, Lonely press display får duga.
Owen
Pallett: Jajjemän, Eno igen. Den skönsjungande
violinisten Owen Pallett kommer från Kanada, och i samarbete med Eno har detta
arrangemangtäta crescendo skapats.
Beck: Ok, presentation överflödig. Vi har ju alla hört
Simon & Garfunkel förut?
Zachary
Cale: En tämligen okänd amerikan, vars senaste
platta Blue Rider är ett nostalgiskt litet folkpopsmirakel.
Marissa
Nadler: Ok, avslutar med kristallklar röst och
spöklik låt från Boston. Drive är plockad från en av årets bästa skivor,
July.
That’s all folks. Eller vänta nu, 11
låtar? Tja, en sång riskerar att diskas, men låt oss inte gå händelserna i
förväg. Rösterna ska vara inlämnade senast den 27 april och länken finns här.
OK, Fredrik. Det får bli elva låtar denna
gång. Jag fuskade också med en 11-lista
tidigare i år, så det är OK.
tidigare i år, så det är OK.
Tack för din lista, Fredrik. En del gillade jag, en del inte. Som det ska vara när det gäller musiksmak alltså.
SvaraRadera1. Tense Men 2p Chockstart på listan. Gillar soundet, men inte primalskriket...
2. Vermont 2p Hyfsad ljudtapet, men inte mer.
3. Dirtmusic 1p Nä…
4. Lorelle 1p Mina ganska vana musiklyssnaröron fixar ganska många olika ljud, men detta funkar bara inte. Ganska olyssningsbart.
5. Eye & No Eyes 4p Så där ja. Nu börjar det likna nåt. Fin sång – lite mystik som jag gillar.
6. Eno & Hyde 2p Fina trummor. För övrigt anonymt.
7. Damon Alburn 2p Så ska då Blurkillen sjunga sån där vuxen musik, men jag tycker bara det är tråkigt.
8. Owen Pallett 4p En favorit. Har ju varit med här några gånger. Sjunger fint och låten är ganska intensiv. Och så gillar jag felan.
9. Beck 3p Inget fel på låten, men man glömmer den snabbt.
10. Zachary Gale 4p Samma lunk som förra, men lite bättre. OK – en fyra då, för den personliga sången.
11. Marissa Nadler 5p Bäst!! En sång som växer. Och Marissa sjunger ju himmelskt vackert!
1. Tense Men 1 p.
SvaraRadera2. Vermont 1 p.
3. Dirtmusic 1 p.
4. Lorelle 1 p.
5. Eye & No Eyes 1 p.
6. Eno & Hyde 1 p.
7. Damon Alburn 2 p.
8. Owen Pallett 2 p.
9. Beck 3 p.
10. Zachary Gale 4 p.
11. Marissa Nadler 5 p.
1. Tense Men 2P.
SvaraRadera2. Vermont 2 P.
3. Dirtmusic 1P.
4. Lorelle 1P.
5. Eye & No Eyes 3P.
6. Eno & Hyde 2P.
7. Damon Alburn 1P.
8. Owen Pallett 2P.
9. Beck 4P.
10. Zachary Gale 3P.
11. Marissa Nadler 3P.
1. tense men 2p.
SvaraRadera2. Vermont 1p.
3. Dirtmusic 2p.
4. Lorelle, obselete 1p.
5. Eyes & no Eyes 5p.
6. Eno/hyde 1p.
7. Damon Albarn 2p.
8. Owen Pallett 4p.
9. Beck 3p.
10. Zachary gale 3p.
11. Marissa Nadler 3p.
Tense Men: 1
SvaraRaderaVermont: 1
Dirtmusic: 3
Eyes & No Eyes: 1
Lorelle meets the Obsolete: 3
Eno & Hyde: 3
Damon Albarn: 3
Owen Pallett: 2
Beck: 3
Zachary Cale: 4
Marissa Nadler: 5
1. Tense men 4p. Perfekt namn, dom är spända som fjädrar.
SvaraRadera2. Vermont 2p. Blir mest irriterad faktiskt
3. Dirt music 4p. Tänker att detta är en öken motsvarighet till Kraftwerks Autobahn, alltså att den härTinariwen rytmen bygger på att man ridit väldigt mycket kamel.
4. Lorrelle,Obsolete. 3p. Fastnar i det här med djur, den här rytmen är galloperande
häst.
5. Eyes & no eyes. 4p. GIllar hela skivan, egensinnigt och väldigt rytmiskt.
6. Eno & Hyde 4p. Eno är ett geni. Väldigt glad här.
7. Damon Albarn 5p. Det är så snyggt, instrumenteringen, produktionen, Albarns
röst. Gillar den sorgliga låten också. Just nu ligger låten "Hollow pounds" på
spellistan, det är "lonely press play" jag tycket till om.
8. Owen Pallet. 2p. Pallet är ännu spändare än "Tense men". Låten försvinner i alla ljud och fiolen är minst sagt besvärnade.
9. Beck. 4p. Gillar Becks nya skiva trots att låtarna är väldigt konturlösa, eller kanske just därför.
10. Zachary Cole. 4p. Gitarren är ursnygg. Nån som vet vad gitarrtekniken kallas?
Är Kurt Vile med och spelar?
11. Marissa Nadler 4p. Jo den är fin. Undrar hur många sånger det skrivits om att
bli övergiven och köra bil som tröst.
Hoppar över att rösta, det skulle bli fyror och femmor för hela slanten (en potentiell sexa i Marissa Nadler). Slakten i övrigt tas med gott humör, undvek medvetet alla "indiehits" för rituell och konturlös musik (håller fullständigt med Ingemar om att Becks nya skiva är konturlös, närmare zen än så kan inte popmusik komma) och räknade med ett kyligt mottagande för de första sex sju låtarna. Glad att Ingemar gillade Enos fantastiska poppärla daddys car, den flintskallige sätter på narrluvan, säljer sin själ för själlösa plastsyntar från helvetet - och lyckas ännu en gång kreera helt ljuvligt apart popmusik. Just det: den potentiellt diskade låten är Zachary Cales, kom sent 2013. Om inte Henrik eller någon annan sent röstande kommer in med en sen etta lär den gå vidare, jury Berg får bestämma dess vidare öde. Nu ut i solen, en öl och en bok på agendan.
SvaraRaderaAppendix: ni har fel. Allihop. ;)
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera"Har du upptäckt den felande länken i det sena sjuttiotalets musik? "Frågade en kompis mig för några
SvaraRaderaår sen och den felande länken var att Brian Eno var inblandad i allt riktigt bra. Jag är benägen att hålla med och Fredrik tycker att det fortfarande har giltighet. Inget fel i det
1. Tense Men DAF, punkutbrott, sonic youth gitarrer. Kan inte bli tuffare. En hel skiva är nog olidligt, men en frisk fläkt 5p
2. Vermont - avskalat oftast att föredra, men här skulle jag se lite nerv 2p
3. Dirtmusic... Låter som M.i.A på halvfart. Funkar halvdant 3p
4. Lorelle 4p in i dimman
5. Eye & No Eyes 2p
6. Eno & Hyde nja jag fria till 4
7. Damon Albarn, geniet från blur, hade väntat mig mer 2p
8. Owen Pallett har gjort bättre låtar 3p
9. Beck ännu ett geni som har en vanlig dag på jobbet 3p
10. Zachary Gale mysigt värre, men inte mer 3p
11. Marissa Nadler 5 p.
Köpte plattan på record store day, nu få den vara bra. Finns inga skäl att köpa mög 2014