IB Expo 17 i Halmstad med Peter Hammill

Isildurs Bane är ett progressivt rockband, från Hamstad som har funnits ända sedan 1976. Gruppen, vars namn är en referens till J.R.R. Tolkiens verk Sagan om ringen, bildades 1976 av Kjell Severinsson, Jan Severinsson, Mats Nilsson, Bengt Johnsson och Dan Andersson. 

Sedan ett antal år arrangerar bandet en ”minifestival”, kallad IB Expo, där man bjuder

in artister från när och fjärran inom den s.k. alternativa eller ”progressiva” musiken.

I år var följande inbjudna. Jag knycker text från Isildur Banes hemsida:

” Internationally acclaimed musician Karin Nakagawa (photo below) plays the 25-string koto. She has been exploring new ways of working with her instrument in different musical fields with various artists from a number of musical areas
Karin has been collaborating and touring with the Swedish musicians Lena Willemark and Anders Jormin winning a Swedish Grammy Award 2016 in the process for the album Lyöstraini on ECM-records.”

 

“Tim Bowness, also an Englishman, is a busy artist. In addition to releasing six studio albums and a documentary DVD with No-Man, Tim has worked with popular Italian artist Alice, Robert Fripp, Hugh Hopper (Soft Machine) and Roxy Music’s Phil Manzanera (amongst many others) and is a member of the bands Henry Fool, Memories Of Machines and Slow Electric.

Tim recorded the album Flame with Richard Barbieri (Porcupine Tree/Japan), co-produced/co-wrote the acclaimed Talking With Strangers for Judy Dyble (Fairport Convention) and continues to collaborate with Peter Chilvers (Brian Eno/Karl Hyde).”

Och så förstås Peter Hammill själv, som var på ett strålande humör och verkar trivs alldeles förträffligt med Isildur Bane och vänner. Han studsade iväg från scenen vid ett tillfälle och han utbrast "Say Yes to music". Ingen dysterkvist där inte. 

Detta bir ingen recension i vanlig bemärkelse. Hela detta IB Expo 17 var en härlig upplevelse.

De håller till i Kulturhuset i Halmstad. Lokalen är mysig och det är sittande publik och arrangemanget var slutsålt. Jag gillar detta koncept som en slags kabaré där artisterna kommer och går. Ibland spelar de var för sig, ibland bildas olika konstellationer av inbjudna, som fungerar alldeles utmärkt. En stor eloge till arrangörerna!

Hammill spelade ett set med gitarr före paus och ett med gitarr på slutet av den 3 timmar långa ”kabarén”. Hammill var strålande hela tiden, speciellt pianodelen. Några av sångerna var ”Opheiia” och fantatiska ”Just Good Friends”.
Betyg: 5

Tim Bowness och Isildurs Bane